måndag 20 augusti 2012

Nu ska ni få höra! :)

Igår när jag lagt mig i tältet för att sova så hör jag hur en människa kommer pratandes i telefon på vägen utanför. "Det är väl en cyklist" tänker jag, tills jag hör honom stanna till och säga "vänta, här är det nån som har en likadan vagn som jag". Så jag snabbt ut ur sovsäcken, fastnar med håret i tältdragkedjan innan jag lyckas knöla mig ut. Och där står inte mindre än Fredrik, som ska springa 630 mil på 100 dagar. Respekt. Och han samlar också in pengar till en jättebra sak. Vi pratade en liten stund, men han hade mer sträcka att ta innan han skulle göra kväll. Annars hade jag gärna bjudit på fika (frystorkat kaffe och Recovery bars). Men ganska otippat är det, att vi är två tossingar ute och ränner längs E45:an med Babyjogger, och vi lyckas ändå träffa på varandra! :)
http://m.facebook.com/pages/Springa-630-mil-genom-Sverige/189268014515041?id=189268014515041&_rdr

lördag 18 augusti 2012

Stackars stackars dem..

Rubriken syftar på mina ännu ej anlända rumskamrater här på vandrarhemmet i Jokkmokk. Har precis släppt ut fötterna ur de våta ullstrumporna de varit instängda i hela dan och hängt mina kläder på tork..

Första tältnatten

Det är varmt och jag svettas. Myggen har lilla julafton. De biter lätt igenom mina tunna funktionskläder när jag står böjd över packningen. Jag försöker skynda mig men det resulterar i att det blir bulkigt och klumpigt gjort. Och av någon oklar anledning har jag bara orkat få i mig morgonkaffet och inget annat. Men tillslut får jag ihop allt och kan ge mig iväg. Det är varmt, stilla och lite trafik. Nu, några timmar senare har jag hastigt fått slå upp tältet för att vänta ut ett åskväder som är på väg förbi. Har redan hunnit springa mig igenom ett slagregn så jag tänkte att det räckte för idag.

fredag 17 augusti 2012

Inget mer busspusslande

För jag har blivit med babyjogger :) nu har jag med mig tält och behöver inte bestämma dagsetapperna utifrån boende utan utifrån dagsform. Det har även blivit en del buss hit och dit för att få till lagom etapper när det varit långt mellan boende. Och jag känner att detta har begränsat mig. Dessutom gör det mycket för orken att inte bära en tung ryggsäck. Det är tur man kan ändra sig längs vägen :) tack bästaste folket på Löplabbet som hjälpte mig med snabb leverans och till min älskade sambo som såg till att få iväg den med Bussgods snabbt som attan. Nu har jag lämnat Gällivare bakom mig och beräknar komma till Jokkmokk under morgondagen.


tisdag 14 augusti 2012

Gällivare!

De senaste två dagarna har jag avverkat sträckan Svappavara-Gällivare, som var mitt första mentala delmål. Totalt ca 74 km. Har gått ganska mycket idag, eftersom det varit varmt, mycket uppför och jag har haft mycket i ryggsäcken i form av vatten och mat. Men nu är jag här och ska ta mig en vilodag och umgås med lite kompisar. Sånt behövs också när man äventyrar :)



söndag 12 augusti 2012

Sträckan alla varnat mig för

Ända från Karesuando har jag hört om etappen Vittangi-Svappavaara. Här har man nämligen rivit upp hela vägbanan för att förstärka den och för tillfället är asfalten ersatt med sprängsten och grus. Jag har förstått att punkteringar längs denna sträcka hör till vardagen.. Men som löpare hade jag det riktigt bra. Det var inte alls så farligt som jag föreställt mig och dagens etapp på 27 km gick riktigt lätt. Och när jag kom fram till campingen där jag skulle övernatta blev jag bjuden på potatisbullar och fläsk av de snälla människorna som äger den. Hederlig husmanskost har aldrig smakat bättre tror jag :)


Första snor- och snörvelsamtalet

Igår var det dags. Att ringa hem och gråta en skvätt. Inte så att jag vill packa ihop och fara hem men jag saknar alla, inte minst sambon och hunden. Men efter några tröstande ord från Nils så lättade det lite. Och så har jag helt makalösa underbara kompisar som ringt under dagen och gett mig ork och glädje. Kram på er Jonna, Anna och Linnea! Och tack alla för era fina inlägg här på bloggen :) jag var också rätt sliten efter gårdagens 50 km, så då blir man lätt lite ynklig. Men så visste jag ju att det skulle bli emellanåt. Nu har jag sovit i tolv timmar och sitter här i morgonsolen och dricker kaffe och dagens etapp är betydligt kortare. Så det är inte så synd om mig just nu :) ha en bra dag allihopa!