Provspringning nr 2

Då jag lite oplanerat lyckades få några semesterdagar nere på Gotland så passade jag på att kombinera en provspringning med att hälsa på lite släktingar. Jag tog bussen ut till Katthammarsvik på onsdagsmorgonen. Solen värmde redan gott och jag började sakta springa mot Ljugarn. Där stannade jag för lite fika. Sen fortsatte jag mot Hejde, socknen där jag växte upp. Barndomsgården ligger ensligt i den gotländska obygden, långt från Tofta strand och innekrogar. Så trots att jag är öbo så är jag ett barn av skogen.

Framåt kvällen kom jag fram till min underbara moster där jag skulle övernatta. I deras mysigt inredda hus sov jag gott med en av katterna hoprullad i knävecket. Nästa dag började med kaffe i morgonsolen innan jag for vidare mot stan till mamma och pappa längs vackra småvägar genom Sanda och Eskelhem.

Jag kan generellt rekommendera att ta sig runt på Gotland genom att springa eller cykla. Det är platt och vägarna är släta utan tjälskador. Jämfört med norrländska vägar är det som att skrida runt i en balsal. Så inte bara tandemcykel och kärra funkar här utan vill man nyttja en racer går det också bra. Dessutom finns det relativt gott om vandrarhem.

Utrustningen fungerar överlag som den ska. Det jag har haft lite problem med är ryggsäcken. Jag har fått en rymlig och bra 25liters ryggsäck från Salomon. Enda haken är att den är lite för lång i ryggen för mig och sitter inte så tajt som jag önskar. Men efter att ha klippt, knutit och tejpat så är den nu som jag vill ha den.

Sträckorna blev 53 km + 37 km

Hemma hos mamma och pappa i stan igen. Lite småstel men mest hungrig :)

Stockholm marathon

Varje höst gnäller jag högt över hur dyrt det är med Stockholm marathon. Och varje gång jag ser starten gå på tvn därhemma ångrar jag bittert att jag inte anmälde mig. Så numera biter jag ihop och betalar startavgiften, väl medveten om att jag inte vill missa denna underbara löparfest där mer eller mindre alla i min långlöparkrets deltar. Det var som ni säkert vet inte det allra trevligaste av löparväder. Men jag hade klätt mig ganska bra. Värst var det på gärdet i motvinden, men efter ca 30 km kändes det allt lättare och jag log och vinkade mot alla snälla människor som stod ute i rusket och hejade på oss. Det var otroligt värt. Jag kom imål på ca 4 timmar. Långt ifrån personbästa, men målet i år var att få till ett bra och trevligt långpass precis så fort att jag skulle kunna ställa mig på mållinjen nästa dag igen om det var så. Jag var inte ett dugg trött, och det är ett bra kvitto på att jag bedriver min uthållighetsträning på rätt sätt.

På tåget mot Uppsala träffade jag på Bertil Palmqvist, en glad och anspråkslös ultramarathonräv med säkert hundratusentals mil i benen. Respekt. Han delar verkligen min glädje och kärlek till löpningen. Det blev mycket prat (och lite skvaller) om löpning och löpare. Vem har sprungit vad, vilka lopp har gått av stapeln, vilka skor man ska använda och hur går träningen för tillfället.

Morgonen därpå bjöd på 14 km morgonjogg i de regnmättade upplandsskogarna hos min faster och farbror.

Till alla er som kämpade i regn och tokblåst på Stockholms gator igår. Ung som gammal. Veteran som förstagångslöpare. Ni gjorde det förbaskat bra!