tisdag 2 oktober 2012

Man skulle kunna tro..

.. att jag tröttnat på att springa vid det här laget. Att när jag kommer hem så ska dojjorna få vila länge. Men faktum är att jag verkligen längtar efter min vardagsträning. Mysmorgonjoggar till jobbet och intervaller. Distanspass med mina underbara löparkamrater där hemma. Tröskelpass på löpband. Kärleken till löpningen har aldrig varit starkare.

De senaste etapperna har fortsatt på den småländska landsbygden. Mycket fint har jag fått se. Igår var det dessutom riktigt varmt och skönt. Idag planerar jag dock att lämna Småland och börja ta mig an Skåne :)



3 kommentarer:

  1. Ser ju jättefint ut på bilderna! Önskar jag kunde vara med dig!

    /Laila

    SvaraRadera
  2. Elisabeth. Vissa tillstånd är obotliga ;-) Lite avundsjuk på ditt äventyr. Men det är ju en toppengrej du ägnar dig åt! Själv ska jag till Norge på en tråkig vetenskaplig konferens. Har lovat mig själv att inte ta ett löpsteg i Trondheim utan se resan som en återhämtning från skadan. Hoppas att när du tillbaka i Umeå så har min skada läkt och vi kan ta en och annan träningsrunda. Lycka till på din resa mot målet. MP

    SvaraRadera
  3. Hej! Halkade in på din blogg via Ultradistans. Häftigt äventyr och vad duktig du är... mycket imponerande!!!
    /Peter

    SvaraRadera